Vintrig Träd-Gren Dikt

Den drypande snön
Snöar och snöar
Det ensamma trädet fryser

Dess fagra grenar skakar och tjuter
"Kan inte täcket komma och täcka oss?"

Trädet tröstar de sorgsna och frysna grenarna och säger.
"Snart mina älsklingar, snart håll ut."

Gren efter gren stelnar och förgörs
Dess inre är för tunt och alldeles för hjälplöst

När vinden vener genom det ensamma trädet
Dör alla grenar

Men gör som löven
Återföds på nytt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0